Kvinnor!

Igår gick jag ut i regnet och tog en promenad till en pizzeria inte så långt undan härifrån. Stället är inte stort och endast ett fåtal sittplatser finns för dem som inte tar med maten hem. Precis när jag fått min pizza kommer ett yngre par in. Tjejen i fråga ser ut att drabbas av panik när hon får syn på mig. Först förstår jag inte varför men det går snabbt upp för mig vad som är på tok. Från det att de beställer och tills dem får maten står hon där som en fet jävla vägg framför mig och rör sig inte ur fläcken. Jag sitter alltså på en barstol och försöker äta min pizza med en fet röv som skymmer allt i min väg. Just då var vi dem enda kunderna där så det fanns gott om plats för den här rumpan att parkera sig någon annanstans. Varför hon inte gjorde det var för att hennes kille inte skulle råka få minsta syn på mig. Det var hur tydligt som helst att så var fallet. Tjejen visste inte vart hon skulle ta vägen och jag bara gissar hur lång och miserabel den här stunden blev för henne.

Har aldrig förstått mig på det här beteendet hos kvinnor! Det händer otroligt nog väldigt ofta och för inte så längesen höll jag också på att kosta en stackars man livet. Jag var ute och gick och på min motsatta sida går ett par hand i hand. Jag ser på några meters håll hur även denna kvinna håller på att drabbas av panik och hon verkar inte riktigt veta vad hennes nästa move skulle bli. Det kom nog som en överraskning för oss alla, även för henne själv. Vad hon valde att göra precis innan de var på väg att passera mig i ett möte var att helt plötsligt och från ingenstans knuffa ut sin kille på en högt trafikerad väg. Flera bilar fick råbromsa, människor tutade och skrek, och den stackars killen stod där som ett stort frågetecken och fattade precis ingenting. Efter en liten stund såg jag hur det gick upp för honom vad som hänt, alltså vad hans tjej hade gjort i ren skräck och svartsjuka. Inte många gånger i mitt liv har jag sett en människa så förbannad. Han blev helt ifrån sig och skrek och skällde allt vad han bara kunde på den där stackarn som nu stod där med svansen mellan benen. Jag gick vidare och besparade henne mina fördömande blickar men är ganska säker på att det var sista gången de gick och höll varandra i handen i kärlekens tecken.

Få saker uppskattar jag i livet så mycket som dans. Det här är konst i alla dess former!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s